Om utredningen

Den Nationella samordnaren inom området psykisk hälsa arbetar huvudsakligen med att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisationer inom området psykisk hälsa och verka för att arbetet samordnas på nationell nivå.

Det kommitté­direktiv som styr vårt arbete finner du här.

Utredningen om en nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa, S2015:09 tillsattes genom ett regeringsbeslut den 17 december 2015. Folkhälso– sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström utsåg kort därefter Kerstin Evelius till nationell samordnare. Samordnarens uppdrag löper från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018.

Den Nationella samordnaren inom området psykisk hälsa arbetar för att utveckla och samordna statens insatser inom området psykisk hälsa. Detta görs bl.a. genom att engagera, involvera och stödja berörda aktörer på såväl nationell som regional – och lokal nivå som arbetar med insatser inom området psykisk hälsa.

Mer om vad samordnaren arbetar med för tillfället finner du här.

Den Nationella samordnaren inom området psykisk hälsa är till formen en statlig utredning (kommitté). Vårt arbete styrs av ett kommitté­direktiv som har beslutats av regeringen och en budget som årligen utfärdas av Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Är du intresserad av detaljerna i uppdraget kan du läsa mer i kommittédirektivet här.

Nej, det är vi inte. Den Nationella samordnaren inom området psykisk hälsa är till formen en självständig myndighet under regeringen med uppgift att utföra de uppgifter som stadgas i vårt kommittédirektiv.

Den Nationella samordnaren inom området psykisk hälsa fördelar inte projektmedel till forskare, praktiker eller organisationer som arbetar med insatser inom området psykisk hälsa. Vi rekommenderar att ni vänder er till exempelvis Allmänna Arvsfonden om ni har ett projekt som ni vill söka ekonomiskt stöd för.

Om psykisk ohälsa

Begreppet psykisk ohälsa kan ses som ett övergripande begrepp som kan inkludera allt från självrapporterade besvär av oro eller nedstämdhet till psykiska sjukdomar som schizofreni eller depression. Lindrigare psykiska besvär stör visserligen välbefinnandet och kan innebära påfrestningar i vardagen för individen men behöver för den skull inte innebära att individen är psykiskt sjuk och behöver behandling inom hälso- och sjukvården.

När man talar om psykisk sjukdom syftar man på en psykisk ohälsa som tar sig i uttryck i ett syndrom som vården kan känna igen och klassificera utifrån olika diagnostiska kriterier. Begreppet psykisk ohälsa kan användas olika beroende på sammanhang och kan alltså inkludera både lindrigare former av psykiska besvär och mer allvarligare former av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning.

Psykisk ohälsa i en vidare mening är relativt vanligt förekommande i befolkningen. Resultaten från den nationella folkhälsorapporten 2015, där människor i olika åldrar själva får skatta sin psykiska hälsa, tyder på att ca 15 procent av männen och 22 procent av kvinnorna lider av nedsatt psykiskt välbefinnande i någon form. Mest vanligt förekommande är olika typer av ångest­syndrom såsom ångest, panikångest, fobi och/eller tvångssyndrom.

Av dessa individer är det dock förhållandevis få som rapporterar svårare former av psykiska symtom. Fem till tio procent i befolkningen uppskattas lida av en så allvarlig psykisk ohälsa att de behöver psykiatrisk behandling inom hälso- och sjukvården.

Även om hälsan i Sverige generellt sett är god och drygt 70 procent av befolkningen uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa syns inte denna positiva trend på samma sätt när det gäller psykisk hälsa. Ett flertal frågeundersökningar har visat att besvär av ängslan, oro, ångest och sömnbesvär har ökat under de senaste två decennierna och psykisk ohälsa utgör nu den enskilt största sjukskriv­nings­orsaken bland personer i arbetsför ålder..

Under de senaste årtiondena har nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter också blivit allt vanligare bland svenska barn och ungdomar. Även andelen barn och unga som får vård på grund av psykisk ohälsa ökar. Det finns för närvarande inget klart svar på varför den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar men det finns mönster som talar för att det kan ha skett förändringar i miljöer där unga vistas eller förändringar på samhällelig nivå som påverkat utvecklingen av den psykiska ohälsan.

Mer information om psykisk ohälsa kan du exempelvis hitta via 1177 Vårdguiden under Tema Psykisk hälsa. Där kan du läsa om olika symtom och tillstånd samt hitta vägledning till hjälp och behandling. På hemsidan hittar du också krönikor, berättelser och reportage om människors egna erfarenheter, känslor och tankar om psykisk hälsa och ohälsa.

Du når Tema Psykisk hälsa här.

Om du är orolig för dig själv eller för att en anhörig inte mår bra är det viktigt att du så snart som möjligt tar kontakt med hälso- och sjukvården i det landsting där du bor. Kontaktuppgifter till närmaste vårdinstans hittar du via 1177.se. Har du eller en nära anhörig tankar på självmord rekommenderar vi att ni tar direkt kontakt med Minds Självmordslinje på telefonnummer 90101. Självmordslinjen är gratis (utöver din telefonoperatörs öppningsavgift) och öppen dygnet runt – du får självklart vara anonym!  Är läget akut ska du alltid ringa nödnumret 112.

Mer information om vart du vänder dig hittar du här.