Sekretariatet

Ett rop på hjälp – vad gör vi åt att våra barn och unga mår så dåligt?

På måndagen deltog vi i Fortes fullsatta seminarium om barn och ungas psykiska ohälsa i Almedalen. På tio år har den psykiska ohälsan fördubblats bland barn och unga i åldern 10–17 år. Fenomenet gäller hela Norden, men starkast är dessvärre utvecklingen i Sverige, berättar Ethel Forsberg, generaldirektör Forte i sin inledning under seminariet.

Forskaren och överläkaren Kyriaki Kosidou visar delar av sin forskning på området och säger att det de senaste åren har vi sett en enorm ökning av ungdomar som har kontakt med BUP. Vad det kan bero på är svårt att utröna, men det tycks som att vi har ett minskat mörkertal, i och med att vi har förändrade attityder i samhället, ökad kunskap och minskad stigmatisering av psykisk ohälsa som gör att fler söker vård, konstaterar Kosidou.

– Men det är också en faktisk ökning av psykisk ohälsa hos barn och unga. Vad det beror på vet vi inte, men vi ser också nya riskfaktorer, mycket skrämtid och digitala medier kan vara skadligt för den psykiska hälsan, dessutom har det blivit svårare för unga att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vidare diskuterades vad som behöver göras. Det konstaterades att vården behöver ses över för att stärka möjligheterna till tidiga insatser och en utvecklad kontakt mellan skola och vård, samt att stödja unga i etablering till arbetsmarknad och vuxenlivet.

– Vården behöver reformeras, det måste bli enklare för barn och unga att få hjälp tidigt, konstaterar nationella samordnaren Kerstin Evelius i det efterföljande panelsamtalet.

Samtidigt får vi inte glömma att de flesta, över 80 % av de unga uppger att de mår bra.  Vi måste lyssna och fråga de unga själva, vi kan inte ta för givet att forskning ger svaret, konstaterar Jackie Stål från föreningen Tilia och framhåller att skolan inte kan lösa allting, men att den är viktig, att kunskap om psykisk hälsa bör vara en del av läroplanen.