Gästbloggen

Jan Linde: Förebyggande åtfärder mot medberoende

Om vi utgår från att det finns mycket psykisk ohälsa att arbeta med när det gäller de medberoende. Då följer frågan: Vad kan ett förebyggande arbete innehålla?

Metoder

Jan Linde

Jan Linde

Det är en fyrklöver av metoder vi har utvecklat en kamrat och jag och som vi vill förverkliga.

Samtalsgrupper

Genomförs i studiecirkelform för en grupp om cirka 8-10 medlemmar och pågår i åtta veckor.

Att gå i grupp för att förstå att man inte är ensam med sina problem är viktigt. Bara att var en i en i grupp innebär att finns det mycket som helas. Igenkänningsfaktorn är viktig och att låta sig inspireras av andra öppnar upp tankegångar och känslor som man annars inte hade tänkt på. I en grupp blir tillgången till sig själv så mycket större när man är tillsammans med andra. Vi får lära oss att byta fokus, släppa tankarna på missbrukaren för att kunna lära känna och se mera av sig själv.

Enskilda samtal

Allt vill man inte säga i en grupp och därför måste det finns tillgång till enskilda samtal. Det ger möjlighet att öka sin medvetenhet och att se sin del i det hela. Får där möjlighet att lära sig var man kommer ifrån, hur ursprungsfamiljen såg ut och vad har vi med sig av den in i den nya familjen.

Det är först när vi har blivit medveten hur vi gör och tänker som det finns möjlighet till förändring. Ibland är det smärtsamt när vi inser vad vi har gjort med oss själva eller hur det har varit.
Det är också inspirerande när samtalet leder till att de får mod att gör någonting åt sitt liv. Det tar tid och det krävs tålamod, men det går!

Utbildning

Vårt samhälle blir mer och mer stressigt och missbrukarna blir bara fler och fler. Runt varje missbrukare/beroende finns det cirka fem anhöriga, vilket blir många människor som behöver stöd.
Det har inte talats så mycket om att de anhöriga behöver hjälp, men nu är det dags, och då behövs även utbildning. Kunskap leder till medvetenhet som sedan leder till förändring.

För att kunna förändra behöver vi förstå händelseförloppet – t ex vad ett missbruk och ett beroende är. När vi inte förstår handlar vi ofta i okunskap. Den anhörige måste förbereda sig väl. Hur ser en beroendepersonlighet ut? Vet man det behöver man inte ta allt så personligt utan då kan man se att det ingår i beroende sjukdomen.

Som anhörig är vi ofta också medberoende. Det behöver vi också bli varse, hur det kan se ut, för att sedan kunna bryta destruktiva mönster.

Vi kan vara medberoende till alla möjliga sjukdomar det är inte bara till alkoholism eller drogberoende det handlar om. Vi är alla medberoende till varandra. Det gäller att fråga sig själv varför gör jag just detta, just nu. Är det för min egen skull eller vill jag verkligen hjälpa den andre?

Återfallspreventionen är också en nödvändig kunskap. Återfallet utgör alltid en risk och den kommer ofta långsamt krypande. Till slut tar missbrukaren kanske ett återfall. Man får inte ett återfall utan man tar ett.

Vägen dit är troligen kantad med en rad små misslyckanden, besvikelser eller irritationer över att något inte fungerar så som det var önskat/tänkt. Till slut ger missbrukare upp och tänker- nej nu skiter jag i det här för det går ju ändå inte. Och vips så har en öl eller snaps slunkit ner i strupen. Det är väldigt lätt gjort om man inte har förberett sig väl för att inte hamna där. Vems är felet? Är jag som anhörig medskyldig till återfallet?

Fritidsverksamhet

Anhöriga som länge levt med en missbrukande och beroende vet inte vad som händer från den ena dagen till den andra. Det finns inte en lugn stund, för vad som helst kan hända när som helst och det gör det.

Den största rädslan för den anhörige är att missbrukaren ska skada sig eller dö om han/hon inte får hjälp. Den anhöriges alarmberedskap är alltid påkopplad och de får hela tiden ”ut och släcka bränder” detta resulterar i att de aldrig får en lugn stund och när de kommer till det enskilda samtalet är de så sönderstressade att de knappt kan prata.

På sommarmånaderna kan de få komma ut till havet eller så för att få en rekreationsvecka. I den ingår yoga, andningsövningar, avslappning, bad, promenader, undervisning och samtal. Eventuella barn och tonåringar kan följa med och får egna aktiviteter och ledare för vistelsen.

På hösten, vintern och våren ska vi ha veckoslutsträffar för kortare retreat.

För min del tänker jag testa om den här metoden fungerar i Göteborg i samverkan mellan staden och en ideell organisation, IOGT-NTO,

Jan Linde

Jan Linde är förbundsordförande i Svensk Förening För Folkhälsoarbete. Tidigare har han arbetat med i första hand sociala frågor med inriktning på alkohol- och andra drogfrågor samt som folkhögskollärare i vilken roll han bl a varit rektor på IOGT-NTOs folkhögskola Wendelsberg i Mölnlycke. Jan har skrivit flera böcker och studiematerial inom dessa sektorer främst boken Folkhälsa är politik. www.folkhalsoarbete.se

Läs mer:
Anhöriga riskgrupp för psykisk ohälsa
Engagemang föder tillit
Folkbildningen en given roll
Ideellt engagerade har det bättre!
Ideellt arbete och bildning ger psykisk hälsa