Gästbloggen

Jan Linde: Ideellt engagerade har det bättre!

Jan Linde foto: Maria Steen

Hälsofrämjande livsmiljöer är av stor betydelse. Det handlar om hur vi bor och hur våra lokalsamhällen och kommunikationerna mellan dem är utformade. Våra levnadsvillkor och livsmiljöer påverkar också våra levnadsvanor, liksom vår tilltro till andra och vår framtidstro.

Goda levnadsvanor handlar om att finnas i sociala sammanhang och att kunna påverka sin situation. Att undvika sådant som kan komma att styra ens tillvaro, till exempel rökning, riskbruk av alkohol och överdrivet spelande, bidrar också till goda levnadsvanor.

Stora delar av den påverkbara hälsan, framförallt vad gäller de icke smittsamma sjukdomarna, beror på dessa levnadsvanor. Samhället har därför en strategi för att minska de negativa effekterna av tobak, alkohol och andra droger samt spel. Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete när det gäller dessa levnadsvanor.

VAD GER HÄLSA?

Livsvillkoren är mindre goda för vissa grupper. Vi måste ha extra fokus på grupper som arbetslösa, lågutbildade, invandrade och personer med funktionsnedsättning. Barn i de här grupperna behöver också uppmärksammas, liksom gruppen ensamstående kvinnor med barn.

Skolan är central för folkhälsan. Ingen annan faktor har så stor betydelse för individers hälsa som skolresultaten. De avgör i de flesta fall vilket arbete och vilken försörjning man får, något som i sin tur påverkar hälsan.

Personer med funktionsnedsättning är en grupp där många är sjuka i onödan. Oavsett om funktionsnedsättningen är medfödd, förvärvad eller resultat av sjukdom är de som har en funktionsnedsättning sjuka elva gånger så ofta som befolkningen i övrigt.

En annan utmaning är integrationen av de svenskar som är födda i ett annat land, särskilt de som är födda i ett land utanför Europa. Det krävs särskilda insatser för att de ska bli delaktiga i samhället och förbli friska.

För en mer jämlik hälsa måste vi fundera över vad som krävs för att integrera funktionsnedsatta, minoritetsgrupper och personer med en annan sexuell läggning/HBT- personer.

Här ser jag en roll för alla typer av föreningar, men särskilt för dem som tar tillvara på olika gruppers intressen. Patient- och intresseorganisationer och invandrarorganisationer.

Jan Linde

Jan Linde är förbundsordförande i Svensk Förening För Folkhälsoarbete. Tidigare har han arbetat med i första hand sociala frågor med inriktning på alkohol- och andra drogfrågor samt som folkhögskollärare i vilken roll han bl a varit rektor på IOGT-NTOs folkhögskola Wendelsberg i Mölnlycke. Jan har skrivit flera böcker och studiematerial inom dessa sektorer, främst boken Folkhälsa är politik. www.folkhalsoarbete.se

Läs också: Ideellt arbete och bildning ger psykisk hälsa