Gästbloggen

Johanna Wester: Lika rättigheter kräver mer än goda avsikter

”Allas lika rättigheter”. Ett välmenande begrepp, som tenderar att bli andefattigt när det inte efterlevs i praktiken.

Johanna Wester

Johanna Wester, projektledare för Din Rätt, hos NSPH – Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

Vårdgivare är ofta övertygade om att man behandlar personer med psykisk ohälsa lika väl som andra patienter. Som arbetsgivare tror man sig sällan diskriminera personer med psykisk funktionsnedsättning i rekryteringar. Detta är en av de viktigaste erfarenheterna som vi kommit fram till i antidiskrimineringsprojektet Din Rätt hos Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa: Samhällsaktörer menar mycket sällan att diskriminera. Ändå sker diskriminering i alltför hög utsträckning.

Lösningen måste sitta i strukturen

Bakgrundstanken med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är att var och en ska kunna få sina grundläggande behov för ett drägligt liv tillfredsställda. Det är en god tanke, som vi alla strävar efter att kunna förverkliga. Men genomförandet får aldrig vila på någons goda vilja eller bero på en lyckosam slump. Inte på att patienten har tur med sin läkare eller att den anställde råkade få en fördomsfri chef. Inte handla om chansartat kunnande hos socialsekreteraren eller välvilja från den lärare som har en bra dag. Individens rätt att inte bli diskriminerad behöver sitta i samhällets system, vara inbyggt i de själva strukturer som medborgare rör sig inom. I att resurser har avsatts för att skapa och upprätthålla kompetens inom antidiskriminering. Att det finns verktyg och rutiner som säkerställer att välviljan ger konkreta resultat.

Många exempel på diskriminering

Efter att ha varit projektledare för Din Rätt hos NSPH i två och ett halvt år har jag fått ta del av berättelser som vittnar om allvarliga erfarenheter av diskriminering. Utöver de tusentals kontakter vi haft med personer med psykisk ohälsa har över 400 av dem vänt sig till vår rådgivning, med oro och frågor kring allt från Försäkringskassan och boendestöd till anhörigskap och vårdnadsfrågor. Det är tydligt att fördomar inte tar en viss enskild form, utan många. För kvinnan vi pratade med igår var det att fikasamtalen så ofta tystnade när hon kom in i personalrummet. För mannen vi pratade med idag var det att han upplevs som alltför krånglig att ha att göra med för att få hjälp. För en annan kan det handla om att framstå som för välmående för detsamma. En person går mot fattigdom för att socialförsäkringen inte gäller trots att behoven finns, en annan skickas till psykiatrin trots att den har fysiska smärtor.

Konsekvenserna av diskrimineringen är allvarliga:
• Var fjärde person med psykisk ohälsa har känt sig diskriminerad både när det gällt att få ett arbete och att få behålla det.

• De personer med psykisk ohälsa som har arbete tjänar i snitt mindre än hälften av vad genomsnittet gör.

• Fyra av tio med erfarenhet av psykisk ohälsa upplever att de har blivit orättvist bemötta i den fysiska vården. Detsamma gäller tyvärr i psykiatrin.

• Personer med allvarlig psykisk ohälsa har i snitt 15-20 års kortare livslängd än andra.

Förändring är möjlig

De berättelser som projektet Din Rätt tagit del av ingjuter stor oro för systemfel i samhället. Samtidigt har jag under den här tiden fått långt fler förhoppningar vad gäller möjligheter för personer med psykisk ohälsa än jag haft innan. För varje grundläggande behov finns en rättighet att hävda – och mängder av människor som envetet ägnar sig åt det, för sin egen skull eller för andras.
Det finns många goda erfarenheter av att komma vidare i livet efter diskriminering att ta del av (en del av dem hittas i den här intervjufilmen om diskriminering pga psykisk ohälsa ). Det finns gränsöverskridande samarbeten, vilka alla strävar mot en värld där psykisk ohälsa inte innebär skam, förtryck eller marginalisering. Det finns arbetsplatser, utbildningar, vårdgivare och kommuner som arbetar med likabehandling, brukarinflytande, kompetensutveckling och individanpassning. Och sist men inte minst, en massa patienter, brukare och anhöriga som arbetar för förändring.
Det finns hopp. Men allas lika värde kräver – och förtjänar – även ansträngning.

Johanna Wester
Projektledare för Din Rätt, hos NSPH – Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

Johanna är projektledare för Din Rätt hos NSPH sedan augusti 2014. Hennes bakgrund är som informatör och föreläsare inom mänskliga rättigheter, för bl. a UNICEF, ECPAT och Amnestyakademin. Hon har gett ut romanen Nattsagor för sömnlösa (Natur & Kultur, 2013) och är redaktör för antologin Saker jag hade velat veta när jag var 15  (Norstedts, 2017).

Projektet Din Rätt hos Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa
Din Rätt är finansierat av Allmänna Arvsfonden och är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Diskrimineringsombudsmannen, Myndigheten för Delaktighet, Yrkesföreningen Personligt Ombud i Sverige och Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare. Vill du lära dig mer om vad som kan göras mot diskriminering pga psykisk ohälsa finns information, publikationer, checklistor, inspirationsskrift, nätportal, PowerPoint, en stor kunskapssammanställning och mycket annat här på NSPH:s sidor om diskriminering pga psykisk ohälsa.