Gästbloggen

Agnetha Fredin: Skapa förutsättningar för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa

Agnetha Fredin

Den psykisk ohälsa är hög bland barn och unga i Sverige. Samtidigt som det är allt fler som inte uppnår godkända betyg i skolan. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och skolprestation. Elevhälsan har som uppdrag att stödja elevernas utbildning mot utbildningens mål och ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. För elevhälsans insatser ska det finnas tillgång till skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator samt specialpedagogisk kompetens. Helt klart har elevhälsan ett tydligt uppdrag gällande elever med psykisk ohälsa. Frågan är vilka förutsättningar som behövs för att fullfölja uppdraget.

  1. Handlingsplan för psykisk ohälsa
    Efter att elevhälsans uppdrag förtydligats i skollagen kom Skolverket och Socialstyrelsen med ”Vägledning för elevhälsan”. Syftet med vägledningen var att bidra till utveckling av en likvärdig elevhälsa i landet samt utgöra ett kunskapsstöd och beslutsunderlag. När det gäller undersökning av tillväxt, syn, hörsel och rygg är vägledningen tydlig med rekommendation om hur och när undersökning ska genomföras, hur uppföljning ska ske och vilka som ska remitteras till specialistvården. För elever med psykisk ohälsa saknas motsvarande. Det behövs en tydligare handlingsplan som omfattar identifiering, bedömning av allvarlighetsgrad, vilka elever som ska remitteras samt hur uppföljning och utvärdering ska ske för bättre omhändertagande av denna elevgrupp och som stöd för skolsköterskan. Men även stöd för mer hälsofrämjande och förebyggande arbete.
  2. Jämlik elevhälsa
    För mer jämlik elevhälsa behövs stöd i styrdokument och från myndigheter. I skollagen definieras att det ska finnas ”tillgång till” de olika kompetenserna inom elevhälsan men begreppet definieras inte vilket leder till stora variationer i tillgång till bland annat skolsköterska. Ett första steg mot en mer jämlik elevhälsa är ett tydliggörande av vad som avses med begreppet. Skolsköterskor arbetar dagligen med psykisk ohälsa men tidsbrist upplevs ofta som ett hinder i detta arbete. Vid tidsbrist prioriteras oftare hälsoundersökningar och vaccinationer, som det finns tydliga styrdokument för, framför elever med psykisk ohälsa.
  3. Ledarskap
    Utmärkande för skolsköterskan och övriga professioner inom elevhälsan är att de ofta är ensamma i sin profession på skolan. En annan gemensam faktor för elevhälsan är att de ofta är anställda av en chef som har en annan profession än de själv har. Elevhälsans uppdrag har ett tydligt fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser. För att elevhälsan ska kunna uppnå sitt uppdrag krävs att ledningen har insikt och förståelse för elevhälsans kompetenser, styrdokument och arbetssätt. Annars är risken stor att elevhälsan mestadels arbetar åtgärdande och på individnivå. Det krävs också att ledningen tänker långsiktigt samt låter evidens och professionernas kunskap påverka beslut.

Mina tankar bygger på erfarenhet som skolsköterska och som verksamhetschef för den medicinska elevhälsan samt magisteruppsats med fokus på skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa. Genom styrelseuppdraget i Riksföreningen för skolsköterskor har jag fått förståelse för men också möjlighet att påverka utvecklingen av elevhälsan på nationell nivå.

Agnetha Fredin
Ordförande Riksföreningen för skolsköterskor