Gästbloggen

Skolelever som mår dåligt – dags att göra något konkret

Josef Milerad

Josef Milerad

När vi talar om psykisk ohälsa bland unga vore det bättre om vi använde det mindre värdeladdade ordet ”må dåligt” för det är vad det egentligen det som undersökningarna bland unga handlar om. Folkhälsomyndighetens enkäter till skolelever som ligger till grund varför vi tror att psykisk ohälsa hart ökat handlar om symptom på psykisk stress, huvudvärk, ont i magen, irritabilitet och sömnsvårigheter. Om allvarligare former av psykisk ohälsa som kräver psykolog eller läkarbehandling också har ökat vet vi inte säkert även om det finns farhågor kring detta.

Det finns många, kanske alltför många teorier, kring varför ”må dåligt” har ökat och ibland får jag som skolläkare känslan att den debatten tar energi från att genomföra konkreta förebyggande program. Med förebyggande menar jag sådana som riktar sig till alla elever och som stärker deras välmående genom att ge dem verktyg och stöd att klara besvikelser, separationer, stress och annat som påverkar hur de mår psykiskt.   

Skolan är en naturlig arena för detta man når helt enkelt alla unga. Tyvärr har få skolor ork och möjligheter att satsa på detta. Enligt skolläkarföreningens undersökning 2015 bland över 200 000 elever har över 80% av alla grundskolor och över 90% av alla gymnasier inga program för att förebygga psykisk ohälsa. Så kan det inte fortsätta och om ni som läser detta har hört att det inte finns sådana program så är det inte sant. I nästa inlägg ska jag ta upp några program vi skulle kunna sätta igång med redan idag.

Effekterna kan vara små för den enskilde eleven men små effekter för många kan vända en trend.

Josef Milerad

Läs också: Josef Milerad: Sverige kan bli bäst i klassen