Sekretariatet

Vad händer i utredningen just nu?

Nu har snart halva tiden gått för Tvångsåtgärdsutredningen. Man har samlat in mycket material, träffat många som är verksamma inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och har nu börjat skriva betänkandet. Vi ställde några frågor kring hur arbetet går utredningssekreteraren och juristen Maria Nyström Agback.

Maria Nyström Agback, utredningssekreterare och jurist i Tvångsåtgärdsutredningen

Maria Nyström Agback, utredningssekreterare och jurist i Tvångsåtgärdsutredningen

Vad händer i utredningen just nu?
– Vi har träffat BUP-personal som jobbar för att minska behovet av tvång. Det är ju de som jobbar i verksamheten som har de största möjligheterna att förändra den. Och tvärtom: om personalen fortsätter göra som vanligt kommer inget att bli annorlunda.

När ni samlat in information i form av rapporter, intervjuer, workshops och möten,  är det något som har förvånat dig över hur det ser ut eller är det som du tänkt dig?
– Jag blir imponerad över hur starka unga människor med psykisk ohälsa är, men ledsen över allt det som är svårt i onödan för dem. Vi som är vuxna behöver fråga dem mer om hur vi kan hjälpa dem, och sen visa i handling att vi hört dem. Alla som finns runt en ung människa som mår dåligt behöver hjälpa till – BUP är bara en del i pusslet.

Hur känns det inför att börja skriva betänkandet?
– Det finns massor att skriva om! Men det gäller att skriva något som verkligen kan leda till att det blir bättre i verkligheten. Jag hoppas att vi kan lyfta fram det vi hört från unga patienter som vet hur det känns att utsättas för tvångsåtgärder. Det finns också bra förslag på förbättringar från BUP-personal som vi vill beskriva.

Är ni som jobbar med utredningen överens om vad som ska föreslås?
– Vi är överens om vad vi vill åstadkomma, det är det viktigaste. Det är en ganska liten grupp unga inom psykiatrin som utsätts för det mesta av tvånget idag. De har stora behov av vård och stöd, men det är ju inte tvång de behöver. Vi vill hitta lösningar som gör att de får det bättre.

Det här är första gången du jobbar i en statlig utredning, är det som du hade tänkt dig?
– Jag gillar att vara bland människor som vill förändra. Det är många formella saker som man måste hålla reda på, men jag har kollegor med koll – tur. Att jobba i en statlig utredning är faktiskt roligare än jag trodde, men jag tänker en del på vad som ska hända efter att vi lämnat vårt betänkande. Vi kan inte styra vad som händer med förslagen, men hur kan vi fortsätta bidra till att det blir bättre?

Sven Akselson

Läs mer om Tvångsåtgärdsutredningen här