Tvångsåtgärder – vilka är de?

Utredningen ska titta på de tvångsåtgärder som finns i Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och se om det finns tvångsåtgärder som bör avskaffas, ersättas med andra eller ändras när det gäller barn. De olika tvångsåtgärderna hittar du här.

Tvångsmedicinering

En person som vårdas i psykiatrisk tvångsvård är ofta i behov av medicinering för att må bättre. Om personen inte vill ta sin medicin ska personalen så långt som möjligt respektera det. Men i vissa fall, om det anses absolut nödvändigt, har personalen rätt att tvinga personen att ta sin medicin.

Fastspänning

Bältessäng på BUP i Halmstad

Bältessäng på BUP i Halmstad

Om det finns en omedelbar fara för en patienten skadar sig själv eller någon annan får man spänna fast patienten med ett bälte. Man får aldrig hållas fastspänd mer än vad som anses vara absolut nödvändigt och personal ska alltid finnas i samma rum medan en patient är fastspänd. Vanligen får man ej fastspännas längre än i fyra timmar.

Avskiljning

Om en patient försvårar vården av andra patienter genom sitt beteende så kan man besluta om avskiljning, alltså att patienten isoleras från övriga patienter. Patienten blir då inlåst eller på annat sätt hindrad från att lämna ett rum. Personalen ska titta till patienten regelbundet. Vanligen får man ej avskiljas längre än åtta timmar.

Kroppsvisitering/ytlig kroppsbesiktning

Tvångsvårdade patienter får inte ha narkotika, alkohol eller farliga föremål. Chefsöverläkaren kan även besluta om att en patient ska gå igenom ytlig kroppsbesiktning. Det innebär att patienten får ta av sig kläderna så att personal kan granska kroppen utan att röra patienten.

Övriga tvångsåtgärder

Om det bedöms nödvändigt för vården kan chefsöverläkaren bestämma att patienten inte får använda sin mobiltelefon eller internet. Beslutet gäller högst två månader och går att överklaga till förvaltningsrätten.

Chefsöverläkaren kan även bestämma att post till eller från en patient ska övervakas.

Under psykiatrisk tvångsvård kan patienten ges kroppslig behandling mot sin vilja om behandlingen är livräddande eller om den allvarliga psykiatriska störningen är direkt orsakad av det kroppsliga tillstånd man önskar behandla.

Läs mer om lagen om psykiatrisk tvångsvård här