Vårt uppdrag

Regeringen beslutade den 17 december 2015 om att tillsätta en särskild utredare, i form av en nationell samord­nare, med uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisa­tioner inom området psykisk hälsa samt verka för att arbetet samordnas på nationell nivå.

Utredaren ska även identifiera utvecklingsbehov inom området psykisk hälsa och redovisa dessa till regeringen, följa upp de insatser som görs inom ramen för samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting, med fokus på effekter för folk­hälsan, patienter, brukare och anhöriga samt föreslå hur utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa långsiktigt kan integreras i ordinarie myndighets­struktur (dir. 2015:138).

 

Fem fokusområden fem år framåt

Syftet med regeringens strategi är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt arbete, med ett gemensamt ansvarstagande inom ordinarie strukturer. Målet är att främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa, förstärka tidiga insatser till personer som drabbas av psykisk ohälsa och förbättra vården och omsorgen för personer med omfattande behov av insatser. Strategin utgår från fem prioriterade områden som ska utgöra en grund för regeringens arbete inom området under de kommande fem åren. Strategin utgår från följande prioriterade områden:

Ett förebyggande och främjande arbete när det gäller psykisk hälsa behöver göras på många olika arenor, samtidigt och samordnat. Alla beslutsfattare på alla nivåer behöver bli medvetna om hur en förbättrad psykisk hälsa i befolkningen bidrar till en positiv utveckling i Sverige, såväl socialt som ekonomiskt. Det finns ett stort behov av att synliggöra riskfaktorer och friskfaktorer när det gäller psykisk hälsa och för detta krävs ett gemensamt ansvarstagande från hela samhället.

Personer med psykisk ohälsa – oavsett ålder och kön, liksom art och grad av ohälsa – måste kunna räkna med att få tillgång till rätt insatser i rätt tid.

Olika grupper och olika individer har olika behov och förutsättningar. Det finns inte en lösning eller modell som passar alla. Det är nödvändigt att särskilt synliggöra de grupper som har visat sig mer utsatta på olika sätt. Det rör sig både om grupper som riskerar psykisk ohälsa i ökad utsträckning och därför bör uppmärksammas tidigt men också de grupper som av olika skäl har svårt att få tillgång till samhällets vård- och stödutbud.

Personer som lever hela eller stora delar av sitt liv med psykisk ohälsa är en grupp som fortfarande möter brister i vården och det finns mycket kvar att göra för att möta de behov som finns. Den enskilde ska ha möjlighet att vara aktiv i planeringen och genomförandet av de insatser som ges.

All organisering av insatser för att förebygga, främja, åtgärda och stödja måste göras med utgångspunkt i enskildas och gruppers behov.

Här kan du ta del av vår broschyr om uppdraget.

Ladda ner kortversion här

Sex förutsättningar för förändring

För att stödja utvecklingen inom området psykisk hälsa och underlätta implementeringen av regeringens strategi har samord­naren tagit fram sex stödjande strategier. Strategierna utgår från de fem prioriterade områden som regeringen har beslutat om.

Personcentrering innebär att i högre grad fokusera på de resurser som varje person har och vad det innebär att vara människa och i behov av vård eller stöd. Detta blir särskilt viktigt, och utmanande, när en person har behov av samordnade insatser från flera olika instanser. En person ska inte reduceras till en mottagare av insatser. Detta är lika angeläget i socialtjänsten som på arbetsförmedlingen, försäkringskassan och i skolan.

Psykisk hälsa skapas i allmänhet utanför vård- och omsorgssystemen. Vi måste gemensamt arbeta för att stärka den psykiska hälsan hos befolkningen. Samtidigt måste alla de verksamheter som möter personer med psykisk ohälsa arbeta effektivt för att skapa förutsättningar för rehabilitering och återhämtning – här har skolan, arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och vården och omsorgen stora utmaningar.

Det är avgörande att rätt kompetens finns på rätt plats vid rätt tillfälle. Under de kommande fem åren behöver det offentliga utveckla sin kapacitet att utforma verksamheten i fas med de behov som finns. För att nå detta mål krävs att de som styr och planerar verksamheten har tillgång till relevanta data, i rätt tid. Det är viktigt att understryka att det inte handlar om mer data, utan rätt data. För att klara utmaningen att leverera rätt data i rätt tid till verksamhetsplanerare är det ofrånkomligt att berörda myndigheter behöver göra en gemensam analys av befintlig datainsamling och hur väl den svarar mot huvudmännens, och i slutändan, befolkningens behov.

Vi ser idag omotiverade skillnader av insatser riktade mot personer med psykisk ohälsa i olika delar av landet. Dessa skillnader måste motverkas genom att statliga myndigheter utvecklar en närmare samverkan med huvudmän. Kunskapen finns, men den måste nå ut så att den svarar mot brukares och anhörigas behov.

Det är viktigt att utnyttja de resurser som finns, med den enskilde som utgångspunkt. I dag finns exempel på insatser som ges på samma sätt, men i olika system, till samma personer. För att få bästa möjliga utdelning på de resurser som finns är det viktigt att förebyggande och tidiga insatser är högt prioriterade, för att minska behovet av specialiserade insatser som är dyra. Uppföljning och styrningen av verksamheterna behöver ha en tydlig brukarorientering, vilket kräver ett minskat fokus på sektorsspecifika indikatorer och ökat fokus på resultat för folkhälsan och patienter, brukare och närstående. All styrning och uppföljning måste ge utrymme för lokal anpassning, stimulera gemensamt ansvarstagande och möjliggöra ansvarsutkrävande på rätt nivå.

Det krävs att olika verksamheter samarbetar för att möta individers många gånger komplexa behov. Med ett gemensamt mål – det mål individen själv identifierar. Samhällets utmaning när det gäller psykisk ohälsa är så komplex och mångfacetterad att det är svårt att åstadkomma förändring utan att samarbeta för att på kort och lång sikt möta den utmaning vi har. Och det är helt omöjligt utan att dra nyttan av patienter, brukares och närståendes erfarenheter.

Överenskommelsen med Sveriges kommuner och landsting

En av de centrala beståndsdelarna i regeringens strategi är en bred överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som syftar till att skapa förutsättningar för ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättrings­arbete i kommuner och landsting/regioner. Denna överenskommelse är en fortsättning på 2016 års överenskommelse och syftet är att fortsatt skapa förutsättningar för en kraftfull utveckling när det gäller att främja psykisk hälsa, förebygga ohälsa och tillgängliggöra högkvalitativa, kostnadseffektiva insatser till de som behöver vård och stöd.

Regeringen anser att en överenskommelse, i syfte att vidmakthålla uppnådda resultat och skapa uthållighet, långsiktighet och förutsägbarhet på området, bör ingås med Sveriges Kommuner och Landsting även under 2018, under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet.